Augusti

Augusti är stjärnhimmel.
Stjärnor i trådar på en man i djupblå sammetskavaj.
Staden dör inte om hösten, men träden gör det
och det syns mer här ute på ön. Det märks.
Inte än, men snart så.
Jag är rädd att mina pelargoner ska börja frysa
snart här på verandan. De knoppas och går på och
jag vill inte be dem sluta fastän jag vet att
det egentligen är det enda rätta att göra.

Jag undrar vad du gör just nu.
Jag undrar varför malen med den stora pälsade
nosen alltid ska svärma runt min tända cigarett.
Jag undrar varför vissa får skriva långa artiklar
på DN:s kultursidor, jag undrar varför andra inte får det.
Jag undrar vad Leonard Cohen egentligen sjunger om.
Jag undrar över de som jag känner som snart är mammor.
Jag undrar vad som händer när man blir stor.

Augusti är mannen som tog av sig hatten i den gamla
ladan och blottade sitt huvud för hustomten.
Augusti är natten som sveper flygarna i blått.